Mitt liv

Venezia - Venedig I

Venedig är en stad som endast existerar i fantasin. Så känns det i alla fall. Det är en stad som ingen annan med så otroligt många historier. Man kan (SKA) gå vilse i gränder tills man inte längre bryr sig om simpla ting som mat och vatten. 

Detta är del 1 av ett antal inlägg från Venedig. 

Jag sov knappt de dagarna vi var där. Jag var upp vid 4-5 varje morgon och tog Vaporetton (vattenbussen som går längs grand canale) till Markusplatsen för att få se Venedig i ett ljus och lugn som är helt omöjligt att känna när man trängs med miljoner turister.

När man står ensam på Markusplatsen och solen är på väg upp då känner man verkligen historiens vindar (klyshigt men otroligt sant). Jag står på ett torg med en katedral och ett klocktorn som stått här i hundratals år genom otroliga skiften i världen.

Solen går upp, jag rör mig runt, tar lite bilder och börjar sen en lång promenad tillbaka till vårt värdshus som ligger vid grand canale med utsikt över Rialtobron som tyvärr är under reperation under vårt besök. Det tar lite längre tid att vandra tillbaka istället för att ta Vaporetton. Men det är en upplevelse i sig. Det är mörkare i gränderna och man känner av ett helt annat Venedig. Några tidiga morgon joggare springer förbi mig och skrämmer mig halvt från vettet. Jag stod djupt insjunken och begrundade en vacker scen när jag plötsligt hör flera springande fötter på bron jag står på. Fram flög stativet i ett ganska meningslöst försvar.

Mer om Venedig kommer snart...