Mitt liv

KAKBUFFÉ och lite annat...VÄNTAN på LILLEN

Yes! Kakbuffé i slottsmiljö. Kombo av mina favoritsysselsättningar. Nu låter det i och för sig som att jag är familjär med kakätning i bufféstyle. Tyvärr inte. Men historia. Yep. Det kan jag. Och vilken fantastisk idé att kombinera de båda.

Vi har haft en ganska lugn sommar hittills. Känns mer som att allt är en enda lång väntan. Väntan på lilla pojken. Vi försöker förströ tiden, men det känns mer som att vi sitter och väntar på att färg ska torka. Om man nu kan vänta förväntansfullt på att färg ska torka. Torka nån gång då. För att alla ska förstå. Denna uttänkta bild är en symbol för väntan på min son. Som just nu alltså ligger fixerad i min frus mage.

Kul att höra också att i princip alla BBs i närområdet är helt fulla. Jag hörde nått, nånstans, vet inte om det stämmer, men att dem flugit med helikopter till Finland för att förlösa barn. Kan ju bli spännande. Vår europaresa blev ju inställd, kan bli ett litet besök i Finland då.

Några dagar i Österlen som jag skrivit om och annars mycket roliga utflykter i Stockholm. Lite historia. Nja, mycket historia. Birka, slott och gamla kyrkor.

Och sen denna otroligt himmelska och underbara och helt fantastiska KAKBUFFÉ! Vad är väl än kakbuffé på slottet? Det kan ju vara torrt. Hårt…eller sprött, saftigt och helt…helt underbart.

Jag ska bli farsa II

EFTER EN MASSIV PÅBACKNING (3 st ) så ska jag fortsätta blogga lite om hur jag ska bli en fader. Japp…det är lite knäppt. Ni ser ju bara på bilderna här. Låt mig förtydliga, så att ingen blir sned på min fru. Det var min idé med klänningen, det var min idé med rökpatronerna.

Ni har säkert sett olika bilder på fäder på sociala medier, pappor som klär ut sig till superhjältar och går hand i hand med sina barn in på mataffärer och bilaffärer. Sån vill jag också vara. Men tänk om min son istället vill bli ballerina eller älskar barbies?

Förbered er på att om några år hastigt ångra att ni gick in på den här bloggen, och fick se saker ni aldrig kommer kunna ”ose”. För precis, ni gissade rätt, där kommer jag stå som en liten nätt ballerina med rakade ben.

Ni får hålla mig till det 😉

Men självklart hoppas jag kunna påverka min son till att bli en frölunda-bok-medeltids fantast. Så förhoppnings slipper ni se mig som ballerina, hellre då som målvakt iklädd hv71 dräkt när min son i frölundaställ nätar mål på mål.

Nu är det bara typ 2 månader kvar…några dagar till egentligen. Men jag har aldrig känt en sån längtan efter något. Jopp…fortfarande Natanael som skriver.

Till alla mina läsare (faster och syster)

Vi ses snart igen